Sitter och lyssnar på J.S Bach - Air och minns farmor. Ett år och lite till har gått sen du lämnade oss. Men vi minns dig, precis så fin och levande som du var, och vi saknar dig mer än vad vi kan beskriva. Jag vet att du slänger ett vakande öga över oss då och då, och jag vet också att du finns där uppe och ler mot oss en vacker dag som denna.

Sentimentaldag idag blev det visst. Sitter med gråten i halsen och känner mig allmänt mosig. Jag tänkte lägga upp lite bilder på hur vintern behandlar mig, men det får bli i nästa inlägg. Nu ska jag släpa mig ner till stallet och fixa i ordning inför kvällen som snart är här igen.

Till veckan kommer finaste Lisa Axelsson hem igen efter 10 månader i Australien. Halleluja, för mig i alla fall!

Jag gillar det faktum att jag är förtjust, återigen..

Over and Out//