Hade nästan ett nedstämdhetsåterfall med tillhörande blogginlägg tidigare idag. Men icke, jag klarade av att hålla fingrarna i styr den här gången. Anledningen till mitt nästan-återfall var känslan av total hopplöshet. Man kan inte röra sig utan medel, det har vi kommit fram till.
Blir glad i själen när jag kollar igenom bilder från New York. Tänk att jag faktiskt varit där. Känns riktigt overkligt ibland, men jag har minnen, bilder och vänner därifrån som jag aldrig skulle vilja byta mot något annat. Mitt livs resa, trots allt, och ppå något vis så kommer det sig att New York har etsat sig fast i mitt hjärta. Jag är kär i NYC, människorna där, dansen, atmosfären, gatorna, upplevelserna, utelivet. Ja.. Och har jag nämnt att jag inte är en storstadsmänniska direkt, så att älska NYC känns ganska bakvänt. Men så är det, och jag är glad att jag åkte!
Mycket som händer helt plötsligt. Jag har skoaffärsjobb i November-December, 2 dansgig eller vad vi ska kalla det, danslärarjobb och så massa resor inplanerade. När första lönen kommer in på kontot ska jag dessutom köpa mig nå riktigt behövligt, något som jag verkligen längtat efter att få köpa.. Eller - Så lägger jag alla pengar på en ny telefon då min "nya" som jag lämnade i Svea för att den inte funkade verkar ha fått ben och flyttat till någon annan lycklig människa. Tipiskt!
Dags för sängen nu tror jag. Kommer antagligen drömma NY-drömmar inatt efter alla bilder jag kollat på. Åh, take me back, if only just for a while..
Kärlek till mina NY-vänner runt om i världen, jag saknar er och tänker på er jämt!
Over and Out//
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar