Derek Mitchell är en jäkel till man. Ena dagen känner man sig någorlunda okey på hans klasser, andra dagen är man totalt megafiasko igen. Han har gått tillbaka till "gamla Derek Mitchell". Ja tack och hej självförtroende, välkommen självinsikt. Nu är man tillbaka på ruta ett igen. Kombinationen går så snuskigt snabbt att man total-tappar-bort-sig om man tittar minsta lilla åt fel håll eller börjar tänka lite för mycket. Muskelminne, muskelminne, muskelminne. Hujedamig. Har folk någonsin klagat på snabba genomgångar eller koreografier för mig NÅGONSIN så kan de slänga sig i väggen och springa två varv runt månen, för jisses i Nisses träskor vad den karln kan koreografera speedade danser.. Swisch, och så var det klart.. På 10 sekunder hinner man med en halv jävla dans utan att ens veta om det.. Det ni!!
Har myst runt i midtown med svenskorna idag, slutade med att vi spontanhamnade i Bryant Park och lyssnade på någon liten konsert mitt i parken. Fiol, harpa, något blåsinstrument. Ganska vackert, om man orkade lyssna. Vi hade fullt upp med att käka kakor och dricka kaffe vi, sedan snackade vi en hel del massa strunt också.
Nu ska jag försöka se om Appu får till det med att ändra en PDF-fil till GIF eller TIFF. Inte så lätt som man trodde inte, och ja, jag är för lite datanörd för att veta hur man gör. Vad jag vet dock, är att pappa sitter och skakar på huvudet när han läser detta och tänker "hon vet ju hur man gör...". Så brukar det låta när jag frågar honom osmarta datafrågor. Jag vet tydligen visst hur man gör.. även fast jag inte vet.. att jag vet det.. eller... något..
Godnatt!
Over and Out//
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar