söndag 30 maj 2010

En dröm ger åt tanken vingar..

Är vän med det klassiska i natt, de klassiska tonerna av en fiol eller ett ensamt piano som med all sin kraft försöker att sprida sina vackra toner till de som är öppna nog att lyssna till dem. Jag försöker att hitta något inombords som kallar på mig, något annat än pianot och fiolen. Kallar och kallar men får ingen respons. Ropar och skriker, viftar och letar men finner ingen mottagare.

Jag känner mig lite rastlös, lite nedstämd, lite glad och samtidigt galet frustrerad. Jag vill ju så mycket men gnager lite onödigt mycket på min oroliga, osäkra själ. Jag har många drömmar, många önskningar, många mål. Jag har lite för lite tid och allt för stora ambitioner. Ibland vill kropp och själ inte riktigt jobba ihop och allting slutar upp i totalt kaos. En oändligt stor storm som rör upp känslor och tankar till ett enda virrvarr av precis allt och ingenting.

Jag är mest kreativ på natten. Det är då jag får ensamtid till att tänka, fundera, undra, filosofera och konstatera. Som Glennmark, Eriksson & Strömstedt sjöng: "Natten är min vän, den är mitt hem, som jag kan längta i.". Natten är min vän, plain and simple.

Jag känner mig lite rastlös, lite nedstämd, lite glad och samtidigt galet frustrerad. En sann drömmare, tänkare, en riktig lögnare och hycklerska som in i det sista förnekar, fördröjer, förlänger eller förtränger. Kropp och själ vill helt enkelt inte riktigt jobba ihop, och det är där som allting slutar.. slutar i totalt kaos.

(Bild:Lisa i Central Park)

Over and Out//

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar